Min första LO!
Men nu tog jag detta "jätte fina" kortet på mig och Fritz. Tror jag går i nian eller första året på gymnasiet och jag ska iväg på ett halloween-disko. Det är min syster som har gjort den fina sminkningen så vi var ju tvungen att föreviga det och så klart fick ju Fritz då vara med på kortet.
Det jag är minst nöjd med det är lappen där texten står. Vill inte stansa ut bokstäver med min QK - QuickKutz - utan det ska vara en skriven text. Någon som har ett förslag på hur jag ska göra? Har sett hur andra gör, men får inte till det själv. Tips välkomnas varmt!
Sen vill jag tack min syster för att jag fick sno lite av henne, ni kanske förstår om ni sett hennes blogg där hon skriver material.
[Papper: * Bazill, *Bo-Bunny Press - Midnight Paisley, * BasicGrey - Infuse Introduce, * Creative imaginations - darkstripes Blommor: * Prima marketing - Naturally velvet QK: * Cauldron Band: * Creative Imaginations - Paper Lace Ribbons Embossing: * Reprint - Svart detalj Brads: Reprint - Mini brads runda - röd, * Reprint - Mini brads runda - gold Stämpel: * hÄnglar & stÄnglar - Lilla dracula * hÄnglar & stÄnglar - Fladdermössen, * Döskallen - Space Age design: * Spindlar jag fått av min syster]
En närmare titt
Det super snygga kortet!
Mvh Belit
Mina julkort!
Här kommer i alla fall alla jukort!
Ett vitt julkort som jag gav till min mormor. Och jag måste bara säga att jag bara älskar stämpeln med mössena, det var en riktigt bra investering! [Stämpel: House Mouse ]
Skickade detta kort till Stockholm, något försenat... Men fram kom det!
Mor & far fick detta kort!
Detta fick Suzz av mig. Gillar stämpeln Hälsning i advent!
Det blå kortet fick min bror!
Detta fick min farmor!
Övik fick detta kortet. Älskar stämpeln med en del av dikten Tomten av Viktor Rydbergs. ( Längst ner finns hela dikten.)
Hade en fest i nyår och då gjorde jag inbjudningskort för att lyxa till det lite. Såhär blev resultatet!
Ville göra något udda så jag gjorde denna etikett.
Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.
Står där så grå vid ladgårdsdörr,
grå mot den vita driva,
tittar, som många vintrar förr,
upp emot månens skiva,
tittar mot skogen, där gran och fur
drar kring gården sin dunkla mur,
grubblar, fast ej det lär båta,
över en underlig gåta.
För sin hand genom skägg och hår,
skakar huvud och hätta
»nej, den gåtan är alltför svår,
nej, jag gissar ej detta»
slår, som han plägar, inom kort
slika spörjande tankar bort,
går att ordna och pyssla,
går att sköta sin syssla.
Går till visthus och redskapshus,
känner på alla låsen
korna drömma vid månens ljus
sommardrömmar i båsen;
glömsk av sele och pisk och töm
Pålle i stallet har ock en dröm:
krubban han lutar över
fylls av doftande klöver;
Går till stängslet för lamm och får,
ser, hur de sova där inne;
går till hönsen, där tuppen står
stolt på sin högsta pinne;
Karo i hundbots halm mår gott,
vaknar och viftar svansen smått,
Karo sin tomte känner,
de äro gode vänner.
Tomten smyger sig sist att se
husbondfolket det kära,
länge och väl han märkt, att de
hålla hans flit i ära;
barnens kammar han sen på tå
nalkas att se de söta små,
ingen må det förtycka:
det är hans största lycka.
Så har han sett dem, far och son,
ren genom många leder
slumra som barn; men varifrån
kommo de väl hit neder?
Släkte följde på släkte snart,
blomstrade, åldrades, gick --- men vart?
Gåtan, som icke låter
gissa sig, kom så åter!
Tomten vandrar till ladans loft:
där har han bo och fäste
högt på skullen i höets doft,
nära vid svalans näste;
nu är väl svalans boning tom,
men till våren med blad och blom
kommer hon nog tillbaka,
följd av sin näpna maka.
Då har hon alltid att kvittra om
månget ett färdeminne,
intet likväl om gåtan, som
rör sig i tomtens sinne.
Genom en springa i ladans vägg
lyser månen på gubbens skägg,
strimman på skägget blänker,
tomten grubblar och tänker.
Tyst är skogen och nejden all,
livet där ute är fruset,
blott från fjärran av forsens fall
höres helt sakta bruset.
Tomten lyssnar och, halvt i dröm,
tycker sig höra tidens ström,
undrar, varthän den skall fara,
undrar, var källan må vara.
Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
gott intill morgontimma.
Månen sänker sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.
Av Viktor Rydberg
